mjukvävnader

Mjukvävnader är kroppens icke-skelettala vävnader som ger stöd, form och funktion åt organ och strukturer. Begreppet omfattar bindväv, fettväv, muskelvävnad samt strukturer som senor, ligament och fascia, liksom blodkärl och nerver samt synovialmembran i lederna. Dessa vävnader är oftast mjuka och har hög vitalitet med förmåga till anpassning.

Bindväv är en mångsidig komponent som består av celler (främst fibroblaster) och en extracellulär matrix av kollagen, elastin och grundsubstans. Bindväv finns i varianter från löst till tät och fungerar som stöd, sammanbindning och energilagring i fettväven. Muskelvävnad delas in i skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur och står för kraft, rörelse och tonus. Senor och ligament består främst av tät bindväv rik på kollagen; senor överför kraft mellan muskler och ben medan ligament stabiliserar lederna. Fascia utgör ett kontinuerligt nätverk runt muskler och organ och bidrar till rörelsebiomekanik. Blodkärl och nerver löper genom mjukvävnaderna och förser vävnaderna med näring och nervsignaler.

Funktionerna inkluderar mekaniskt stöd, flexibilitet, energilagring i fettväv och termisk isolering. ECM-komponenter som kollagen, elastin och proteoglykaner bestämmer vävnadenes styrka och rörlighet.

Skador som sträckningar, stukningar och kontusioner drabbar mjukvävnader ofta. Behandling innefattar vila och fysioterapi, och i vissa fall kirurgi. Regenerationsförmågan varierar mellan vävnadstyper och kan leda till ärrbildning.