rörlighet

Rörlighet är ett begrepp som beskriver förmågan att förflytta sig eller ändra plats, tillstånd eller funktion. I svenskt ordval används det inom flera områden, bland annat biomedicin, transport och samhällsvetenskap. Begreppet kan referera till fysiska rörelser i kroppen, ett samhälles möjligheter att nå olika platser och tjänster, eller individers föränderliga livs-/yrkesstatus.

I medicinska sammanhang används ofta rörlighet om ledens rörelseomfång, eller pain-free ROM. Leder som knä, höft och fingrar har begränsad eller förstärkt rörlighet beroende på ålder, skada, sjukdomar som artros samt muskelsvaghet. Rörlighet kan mätas med goniometer och testas med olika rörelseomfångsbedömningar. Träning, stretching och rehabilitering används för att öka eller bevara rörlighet, medan immobilisering och överbelastning kan minska den.

I transport- och stadsplanering används rörlighet som ett mått på hur enkelt människor kan röra sig i vardagen med olika färdsätt – gång, cykel, kollektivtrafik, bil. Hållbar rörlighet syftar till att öka tillgängligheten till arbeten, skolor och service samtidigt som miljöpåverkan och trafiklösningar minimeras. Urban utformning, infrastruktur och prisnivåer påverkar hur rörligheten används.

Rörlighet inom arbetsmarknaden hänvisar till möjligheten att byta arbetspass, flytta till nya arbetsplatser eller byta yrkesområde. Socioekonomisk rörlighet beskriver förändringar i ekonomisk eller social ställning över tid, ofta mellan generationer. Faktorer som utbildning, bostadsmarknad, språk och nätverk påverkar rörligheten.

Sammanfattningsvis är rörlighet ett mångfacetterat begrepp som varierar mellan kropp, samhälle och ekonomi, och som ofta används i studier av hälsa, transportplanering och social rättvisa.