rörelser

Rörelse är förändring i ett objekts position i förhållande till en referensram. Ordet används i vardagligt språk för att beskriva allt som rör sig, men inom olika discipliner får det speciella betydelser: i fysik handlar det om hur kroppar förflyttar sig över tid, i biologi om hur organismer rör sig, i konst och dans om uttrycksfull aktivitet, och i samhällsvetenskap om förändringsprocesser.

Rörelse inom fysik studeras som position som funktion av tiden. Viktiga begrepp är förflyttning, hastighet och acceleration. Kinematik anger hur föremål rör sig utan att ange orsaker, medan dynamik förklarar rörelserna med krafter och massor. Rörelser kan vara translationella, rotationer eller kombinationer, och följer principer som energi- och rörelsemängdbevarande under lämpliga förutsättningar.

Biologisk rörelse kräver muskler som fäster vid skelett och styrs av nervsignaler. Ledens rörelseomfång och typ av rörelse – flexion/extension, abduktion/adduktion, rotation – bestäms av muskler, senor och ligament. Koordination, balans och proprioception spelar lika stor roll som kraft.

I samhällelig mening betecknar rörelser organiserade aktörer som strävar efter förändring i politiska, ekonomiska eller kulturella strukturer. De kännetecknas av mål, mobilisering och kommunikation, och påverkar ofta lagstiftning, policy och sociala normer genom kampanjer, protester eller opinionsarbete. Exempel på historiska rörelser inkluderar medborgerliga rättigheter, miljörörelser och arbetarrörelser.