rörelseomfång

Rörelseomfång (ROM) är den mängd rörelse en led kan utföra i ett eller flera plan. ROM mäts vanligtvis i grader med instrument som goniometer eller inclinometer. Rörelseomfånget kan beskrivas som aktivt ROM (AROM), där patienten utför rörelsen själv, och passivt ROM (PROM), där en vårdgivare utför rörelsen utan patientens aktiva muskelinsats. I vissa fall används även aktivt assisterat ROM (AAROM).

Vid mätning av ROM används ledens landmärken för att bedöma flexion/extension, abduktion/adduktion och rotation i relevanta plan. ROM är ett viktigt mål i klinisk bedömning, rehabilitering och dokumentation av skador.

Begränsningar i ROM kan orsakas av smärta, svullnad, styvhet i ledkapsel eller ligament, muskelspänning, ärrbildning eller strukturella tillstånd som artros. Ålder, kön, temperatur och tid på dygnet kan också påverka ROM.

Användningsområden inkluderar postoperativ uppföljning, idrottsmedicin och arbetsterapeutisk rehabilitering. Åtgärder för att förbättra ROM omfattar stretching (statisk och dynamisk), mjukdelsmobilisering, manuell terapi och uppvärmning för att öka vävnadens rörlighet. Det är viktigt att ROM-träning anpassas efter patientens smärt- och funktionsnivå för att undvika översträckning och skada.

Rörelseomfång är en grundläggande del av funktionell bedömning och används tillsammans med styrka och proprioception i rehabiliteringsplaner.