ljuspåverkan

Ljuspåverkan avser hur ljus påverkar människor och deras omgivning, med fokus på både den uppenbara visuella funktionen och icke-visuell påverkan som reglerar kroppens biologiska klocka, humör och kognitiva funktioner. Begreppet används inom ljusdesign, arkitektur, arbetsmiljö och hälsoforskning för att förstå hur olika ljussituationer bidrar till välbefinnande och prestation.

Den icke-visuella påverkan regleras av ipRGC-nervceller i näthinnan som innehåller melanopsin. Dessa celler svarar på ljusets intensitet och spektrum, särskilt blått ljus, och påverkar melatoninproduktionen i tallkottkörteln. Ljus påverkar även vakenhet, kognition och affekt genom olika hjärn-nätverk. Effekten beror på tid på dagen, ljusstyrka, spektrum och duration.

För att analysera ljuspåverkan används begrepp som lux (visuell intensitet) och melanopisk lux eller circadian stimulus (CS) som tar hänsyn till biologiska effekter. Inom arkitektur används belysningsplaner som optimerar dagsljusutnyttjande, färgtemperatur (CCT), färgåtergivning (CRI) och dagsljussynchronisering.

Ljuspåverkan tas i beaktande i arbetsmiljöer för att förbättra vakenhet och prestation, i skolor för studieresultat, inom vård och äldreboenden för orientering och rutiner samt i bostadsmiljöer och offentliga miljöer där dagsljus och nattbelysning påverkar sömnkvalitet och välbefinnande.

Överdriven exponering för starkt eller felaktigt spektrumljus, särskilt kvällstid, kan försämra sömn och dygnsrytm. Blått ljus från skärmar och lampor kan orsaka ögontrötthet och bländning om det inte hanteras i designen. Säkerhetsåtgärder syftar till att minimera överexponering och skapa ett behagligt ljus.

Forskningen om ljuspåverkan ligger i framkant av circadian health och ljusdesign. Standarder och rekommendationer från internationella organ och yrkesorganisationer betonar anpassning av ljusintensitet, spektrum och tidsscheman för att stödja sömn, återhämtning och arbetsförmåga.