ipRGCnervceller

ipRGC-nervceller, eller intrinsiskt photosensitive retinala ganglieceller, är en undergrupp av näthinnans ganglieceller som uttrycker melanopsin och kan svara direkt på ljus utan indata från stavar eller tappar. De utgör en liten andel av de retinala gangliecellerna men är centrala för många icke-bildande funktioner i mörker och ljus.

Den intrinsiska fotosensitiviteten beror på melanopsin, som aktiverar en Gq/11-signalväg och leder till depolarisering med långsiktiga, jämna signaler. Melanopsin når sin maximala känslighet runt cirka 480 nanometer. ipRGCs kan också få synaptisk input från stavar och tappar och därigenom bidra till eller förstärka konventionell bildsyntes i viss mån.

Hjärnans mål för ipRGCs innefattar främst suprachiasmatic nucleus (SCN) i hypothalamus, den centrala klockan som driver dygnsrytmen och circadian entrainment. De projicerar också till olivary pretektala kärnan (OPN) där de reglerar pupillens ljusreflex, samt till andra visuella strukturer som lateral geniculate nucleus (LGN) och superior colliculus. Denna breda uppkoppling gör ipRGCs viktiga för lute- och sömnreglering, arousal och vissa autostrare reflexer.

Funktionell mångfald finns beskriven i olika ipRGC-undergrupper, ofta betecknade M1 till M6 hos däggdjur. M1-cellerna dominerar SCN-projectionerna, medan andra subtyper bidrar till olika visuella och non‑visual funktioner. ipRGC-nervcellerna är fossila i utvecklingen och kan kvarstå i vissa degenerativa tillstånd, vilket gör dem särskilt intressanta för forskning om ljusbaserad terapi och behandling av circadian-relaterade störningar.