dygnsrytmen

Dygnsrytmen, eller circadiana rytmer, är biologiska processer som styrs av endogena klockor med ungefär 24 timmars cykel. De reglerar sömn och vakenhet, hormonfrisättning, kroppstemperatur och ämnesomsättning och påverkar vår kognition och prestationen under dagen. Rytmen synkroniseras i stor utsträckning av dagsljuset och andra zeitgebers som måltidsmönster och fysisk aktivitet.

Den centrala klockan finns i suprachiasmatiska kärnor (SCN) i hypothalamus. SCN tar emot ljussignaler från näthinnan via specialiserade fotoreceptorer som innehåller melanopsin och justerar kroppens rytmer genom neurala signaler och hormonella utsläpp, bland annat melatonin från tallkottkörteln.

Vid sidan av SCN finns perifera klockor i levern, musklerna och fettvävnaden. Dessa följer oftast SCN-rytmens signaler men kan också påverkas av måltidsmönster och fysisk aktivitet. De genetiska mekanismerna innefattar transkriptions-translation- feedback-loopar där CLOCK och BMAL1 aktiverar uttrycket av PER- och CRY-gener som fungerar som repressorer och genererar rytmen.

Sömnens reglering hänger samman med tvåprocessmodellen: Process S, den homeostatiska sömntrycket, och Process C, den cirkadiska kontrollen av vakenhet. Tillsammans styr de när vi är vakna eller sömniga.

Betydelsen av dygnsrytmen för hälsan är betydande. Avvikelse eller störningar i rytmen kopplas till sömnstörningar, metabola sjukdomar, depression, kardiovaskulära sjukdomar och vissa former av cancer. Kroniska störningar kan påverka arbetsförmåga och livskvalitet.

Praktiska tillämpningar inkluderar regelbundna tider för säng- och uppstigning, exponering för dagsljus under dagen, mörkläggning på kvällen och en mörk miljö under natten. Ljusbehandling och melatonin kan användas vid vissa tillstånd eller resor, alltid i enlighet med medicinsk rådgivning.