mekanismerna

Mekanismerna avser de underliggande processer och strukturer som ligger bakom observerade fenomen i ett system. En mekanism beskriver hur orsaker leder till effekter genom en kedja av kausala steg där olika komponenter påverkar varandra och där energi, materia eller information transformeras över tid.

Användningsområdena inkluderar naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap. Inom naturvetenskapen används mekanismer för att uppnå djupare förståelse av hur fenomen uppkommer; i samhällsvetenskapen används mekanismer för att förklara hur institutioner, normer och ekonomiska krafter samverkar för att producera sociala utfall. Mekanismer hjälper till att förklara varför samband uppstår snarare än att bara påvisa att de sammanfaller i tid.

Exempel på mekanismer är fysiska och kemiska mekanismer som kraftöverföring och energikonversion, biologiska mekanismer som enzymatiska reaktioner och cellkommunikation, samt sociala och ekonomiska mekanismer som prisbildning driven av utbud och efterfrågan, regleringar och gruppbeteenden. Olika discipliner betonar olika typer av mekanismer beroende på frågeställning och data.

Metod och begrepp: mekanismbaserade förklaringar bygger på en relativt konkret kausal kedja och ofta på mekanistiska modeller eller process-tracing. De kan kombinera teorier och empiriska data för att bedöma varje stegs bidrag till slututfallet. Emergens och komplexitet utmanar exakt specificering av mekanismer, särskilt i system med många nivåer och återkopplingsmekanismer.