suprachiasmatiska

Suprachiasmatiska kärnan, ofta kallad suprachiasmatiska tidskärnan, är den primära klockan i däggdjurs hjärna. Den ligger i hypothalamus, ungefär ovanför synnervens korsning (optiska chiasmen). Kärnan består av cirka 20 000 neuroner och visar endogena dygnsrytmer som styr bland annat sömn–vakenhet, kroppstemperatur och hormonsekretion.

SCN:s rytmer uppstår i en intracellulär transkription-translation feedback loop. Proteinerna CLOCK och BMAL1 aktiverar transkriptionen av Per och Cry, vars produkter sedan hämmar CLOCK-BMAL1-komplexet och därigenom återställer cykeln. Andra komponenter som Rev-Erb och ROR hjälper till att stabilisera och justera periodens längd. SCN består av skilda neuronpopulationer, bland annat VIP- och AVP-neuroner, som bidrar till att hålla nätverket synkroniserat.

Ljusinformation når SCN via retinohypotalamisk bana från intrinsiskt ljuskänsliga retinala ganglieceller som innehåller melanopsin. Ljuset justerar rytmens fas, vilket sätter anpassningen till dagens ljus- och mörkerram. SCN styr även tallkörteln via det paraventrikulära kärnan, vilket reglerar melatoninproduktionen. Melatonin ökar under natten och minskar under dagen, och fungerar som en signal för sömnighet.

Desynchronisering av SCN under jetlag eller skiftarbete kan leda till sömnstörningar och metabola effekter. Med åldern kan SCN:s funktion avta och dess förmåga att samordna kroppens rytmer minska. Forskningen om suprachiasmatiska kärnan bidrar till förståelsen av circadiana sjukdomar och tidsbaserade behandlingar.