musklerna

Musklerna är kroppens vävnader som möjliggör rörelse, upprätthållande av hållning och termogenes. De består av muskelvävnad, bindväv, nerver och blodkärl och svarar på nervsignaler för att dra ihop sig.

Det finns tre huvudtyper av muskler: skelettmuskulatur, som är viljestyrd och tvärstrimmig och vanligtvis fäster via senor till skelettet; hjärtmuskulatur, som finns i hjärtat och är ofrivillig men kontinuerlig; samt glatt muskulatur, som finns i tarmkanalen, blodkärl och andra inre organ och är ofrivillig.

Strukturen består av muskelbuntar som innehåller muskelfibrer. Fibrerna innehåller myofibriller som i sin tur består av sarcomerer, de minsta kontraktila enheterna med aktin- och myosinfilament. Bindväv har som uppgift att stödja och överföra kraft till senor.

Kontraktionen följer teorin om glidande filament: kalcium frigörs från sarkoplasmatiskt retikulum, troponin och tropomyosin reglerar tillgången på bindningar, och ATP driver tvärbryggor mellan aktin och myosin i cykler som kortar sarcomeren och därmed muskeln.

Nerver styr musklerna: skelettmuskler kontrolleras av somatiska nerver medan glatt och hjärtmuskulatur påverkas av det autonoma nervsystemet och hormonella signaler. Muskelns funktion påverkas av träning, näring och vila, och obalans kan leda till försämrad funktion eller sjukdom.