artighetsstrategier

Artighetsstrategier, eller politeness strategies, är sätt som människor använder för att hantera artighet i sociala interaktioner och därmed skydda ansiktet och bevara relationer. Begreppet är centralt inom pragmatik och sociolingvistik och fokuserar på hur avsändaren väljer ord, tonfall och strategi för att uttrycka uppmaningar, frågor eller påståenden utan att orsaka konflikter eller skada sociala band.

Den teoretiska grunden för begreppet utgår främst från Brown och Levinsons politeness theory. De introducerade idén om ansiktet – den självpresentation man vill upprätthålla i sociala sammanhang – och beskriver fyra huvudsakliga strategier för att hantera ansiktshot: on-record med direkthet (bald on-record), positiv artighet som stärker mottagarens sociala ansikte, negativ artighet som bekräftar mottagarens frihet och integritet, samt off-record eller indirekt kommunikation där budskapet är aningen dolt eller underförstått. Andra teoretiska bidrag, som Leechs politeness maxims och olika kulturella perspektiv på face-work, kompletterar bilden.

Exempelvis kan man uttrycka en begäran på olika sätt: en direkt formell variant utan artighetsmarkeringar (bald on-record), en positiv artighet som betonar relationen och ömsesidighet, en negativ artighet som erkänner mottagarens tid och frihet, eller en indirekt, uppmärkt version där budskapet ges så att mottagaren själv kan tolka det. Off-record-strategier används ofta när man vill antyda något utan att direkt be om det.

Kulturella och kontextuella skillnader påverkar vilka strategier som upplevs som artiga. Högre makt- eller hierarkiska sammanhang kan kräva mer indirekt eller formell kommunikation, medan mer egalitära eller lågt markerade samhällen tenderar att föredra tydlighet. I praktiken anpassas artighetsstrategier utifrån relation, situation, kön och ålder.

Användningsområden inkluderar forskning inom pragmatik och sociolingvistik, undervisning i språk och kommunikation samt professionell kommunikation i arbetsliv och offentlig sektor. Kritik har riktats mot universell giltighet i teorin och mot att begreppet ibland missförstås i digitala eller tvärkulturella sammanhang.