Mätosäkerheten

Mätosäkerheten är en kvantifierad osäkerhet i ett uppmätt värde i förhållande till det sanna värdet. Den uttrycker vad vi vet och inte vet om resultatet och omfattar alla källor till fel och variation som påverkar uppmätningen. Syftet är att ge en objektiv bedömning av hur tillförlitligt ett mått är och hur nära det ligger det verifierbara sanna värdet.

Osäkerheten kan delas in i slumpmässig (slumpmässig/random) och systematisk (systematisk bias) osäkerhet. Slumpmässig osäkerhet orsakas av oförutsägbara variationer och kan ofta minskas genom upprepade mätningar. Systematisk osäkerhet härrör från skenbara bias eller metodfel och kräver ofta korrigering eller noggrann kalibrering. Källor till osäkerhet inkluderar instrumentets upplösning och kalibrering, miljöförhållanden, metodval, provberedning och databehandling.

Nyanserna av mätosäkerhet beräknas enligt principer som ofta refereras till som GUM (Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement). Osäkerheten uppskattas vanligtvis som standardosäkerhet och kan kombineras via s.k. kombinerad osäkerhet, som tar hänsyn till hur olika källor bidrar. Genom att använda spridning och beräknad överföring av osäkerhet kan man få den expanderade osäkerheten U = k uc, där k vanligtvis sätts till 2 för cirka 95 procents täckning.

Viktiga praktiska aspekter är spårbarhet till SI-enheter genom kalibrering mot referensstandarder, dokumentation av alla källor till osäkerhet samt tydlig kommunikation av vilket konfidensintervall som återspeglas i mätresultatet. Mätosäkerhet är central i vetenskap, teknik och industri när beslut fattas på grundval av mätningar.