osäkerheten

Osäkerheten är ett allmänt begrepp som beskriver tillståndet att inte kunna vara helt säker på ett påstående, ett utfall eller en framtida händelse. Begreppet används inom en rad fält – från filosofi och epistemologi till naturvetenskap, ekonomi, teknik och vardagligt beslutsfattande – där kunskapens tillförlitlighet varierar. Osäkerhet innefattar både bristande information och variation i verkligheten, och behandlas ofta som en faktor som kan återses i sannolikheter eller olika möjliga scenarier.

Vid sidan av vardaglig osäkerhet talas det ibland om två huvudtyper: epistemisk osäkerhet, som uppkommer när kunskap eller data är ofullständiga eller inkonsekventa; och aleatorisk (slumpmässig) osäkerhet, som beror på inneboende variation i systemet. I vissa sammanhang används även Knightiansk osäkerhet för oreda som inte kan kvantifieras med sannolikheter.

I forskning och teknisk tillämpning uttrycks osäkerhet ofta i modeller och data genom felmarginaler, konfidensintervall, sannolikhetsfördelningar eller scenarios. Osäkerhet kan uppkomma genom mätfel, bristande modellantaganden, parametervärden eller ofullständig kunskap om världen.

För beslut och planering används metoder som scenarieanalys, känslighetsanalys och robust beslutsteori, samt bayesiansk uppdatering när ny information tillkommer. Huvudmål är att reducera osäkerhetens negativa effekter genom att göra systemet mindre sårbart eller mer anpassningsbart.

Osäkerhet är central i många samhällsfrågor, såsom klimatprognoser, medicinsk diagnostik och ekonomiska prognoser. Hur man uppfattar och hanterar osäkerhet formar policyer, kommunikation och riskbedömning i organisationer och samhällen.

Etymologiskt kommer ordet från svenskans osäker, "inte säker", och reflekterar en grundläggande mänsklig erfarenhet av begränsad kunskap och oförutsägbarhet.