kalibrering

Kalibrering är en process där ett mätsystems utsignal jämförs med en känd referens och justeringar görs för att minska systematiska fel. Syftet är att säkerställa noggrannhet, spårbarhet och tillförlitlighet i mätresultaten, så att de kan kopplas till internationellt accepterade måttenheter.

En kalibrering följer vanligtvis ett förfarande: först väljs en referensstandard med känd egenskap, sedan görs mätningar under kontrollerade förhållanden, avvikelsen mellan instrumentets utsignal och referensen beräknas, och om det behövs utförs justering av instrumentet. Resultatet dokumenteras tillsammans med beräknad mätosäkerhet och spårbarhet till SI-enheter.

Kalibrering kan ske i laboratorie- eller fältmiljö och omfattar olika typer av utrustning, till exempel längd- eller massainstrument, termometrar, tryckgivare, elektriska mätinstrument, samt mjukvara som används i mätningar. Förutom att korrigera fel innebär kalibrering ofta utvärdering av mätosäkerhet och kontroll av att utrustningen fungerar inom specificerade krav.

Spårbarhet till internationella standarder uppnås ofta genom ackrediterade kalibreringslaboratorier och följer internationella standarder som ISO/IEC 17025 och principer för mätosäkerhet enligt GUM (Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement). Regelbundna kalibreringar anpassas till användningens krav och risker och enligt planerade intervaller.