Cerebralartärpåverkan

Cerebralartärpåverkan avser störningar i en eller flera cerebrala artärer som försämrar blodflödet till hjärnan. Sådan påverkan kan leda till ischemi, hjärnskada och i vissa fall blödning. Orsakerna är varierade och inkluderar akut ischemisk stroke, intracerebral eller subarachnoidal blödning samt kärlrelaterade sjukdomar såsom aneurysm, dissektion eller vasculit.

Orsaker och mekanismer: Ischemi uppstår när en artär ockluderar eller blodflödet minskar, vilket orsakar vävnadshypoxi och infarkt. Blödning uppkommer när kärl ruptur och blödning skadar vävnad och ofta ökar intrakraniellt tryck. Ateroskleros, embolier, kärldissektion och inflammatoriska processer kan bidra till cerebralartärpåverkan. Riskfaktorer inkluderar hypertoni, diabetes, rökning, hyperlipidemi, hjärt-kärlsjukdom och hög ålder.

Symtom beror på det berörda kärlets område och kan innefatta plötslig fokal svaghet eller parestesier, afasi, synfältsdefekter, balansstörning eller konfusion. Vid hemorrhagisk påverkan kan huvudvärk vara kraftig och medvetandegraden påverkas. Snabb uppmärksamhet är avgörande för att minimera skadan.

Diagnostik bygger på snabb bilddiagnostik. I akutskede används CT-hjärna för att utesluta blödning. MRI med diffusion och perfusion hjälper till att fastställa ischemi. Vaskulär bilddiagnostik såsom CT-angiografi eller MR-angiografi kartlägger vilka cerebralartärer som är påverkade och graden av ocklusion. Laboratorieprov bedömer riskfaktorer och underliggande tillstånd.

Behandling syftar till att återställa blodflödet, begränsa hjärnskada och förebygga återinsjuknande. Vid ischemisk stroke kan trombolys och/eller mekanisk trombektomi övervägas beroende på tidsfönster och kärl, medan hemorrhagisk påverkan kräver stödjande vård och ofta neurokirurgisk behandling. Sekundärpreventiva åtgärder inkluderar antitrombotisk behandling där så är lämpligt, kontroll av blodtryck och diabetes, lipidsänkning och livsstilsförändringar. Prognos varierar beroende på skadans omfattning och snabbheten i behandling.