växtbeteende

Växtbeteende avser hur växter reagerar på miljöförhållanden och stimuli genom tillväxt-, orienterings- och fysiologiska förändringar. Eftersom växter är stationära används reglerade tillväxtresponser och kemiska signaler för att hantera ljus, vatten, närsalter och hot mot överlevnad och reproduktion.

Tropism är orienterad tillväxt mot eller bort från en stimulus. Exempel inkluderar phototropism (skott växer mot ljus), gravitropism/geotropism (roten växer nedåt, skott uppåt), hydrotropism (växter växer mot vatten) och thigmotropism (rörelse vid beröring, som klängväxter).

Nastiska rörelser är icke orienterade mot stimulus riktning utan styrs av hyperreaktioner i vävnad eller av kroppens klocka. Exempel är nyctinasti (dygnsrytmen som påverkar blad eller blomknoppar öppnas och stängs), samt snabba reaktioner som Mimosa pudica:s blad som stängs vid beröring och Venusfluefallets snabba bladstängning.

Dygns- och årstidsbaserade svar styrs av inbyggda biologiska klockor som reglerar öppning och stängning av stomata, bladrörelser och växtens övergripande tillväxt i samband med ljuscykler och temperaturförändringar.

Signalvägar och hormoner spelar en viktig roll i växtbeteende. Auxiner driver riktad tillväxt vid tropism, medan andra hormoner som cytokininer, gibberelliner och abscisinsyra (ABA) reglerar tillväxt, utveckling och stresssvaret. Växter kommunicerar även genom kemiska signaler och flyktiga ämnen som kan varna grannar eller locka nyttiga organismer.

Ekologi och forskning betonar hur växtbeteende påverkar interaktioner med pollinatörer, herbivorer och mikrobiella samhällen. Studier visar att växter utsöndrar volatila föreningar vid skada som indirekt försvar eller som signalsubstanser i närmiljön. Forskningsområden inkluderar jordbruk, landskapsarkitektur och bioteknik.