stresssvaret

Stresssvaret är kroppens samlade fysiologiska och psykologiska reaktion på krav, hot eller andra påfrestningar. Syftet är att mobilisera energi och resurser för att möta situationen. Det kan vara adaptivt i korta situationer men riskabelt vid långvarig exponering. Stressorer kan vara fysiska, som kyla eller smärta, eller psykologiska som tidsbrist, konflikter eller osäkerhet.

Två huvudvägar står för stresssvaret: det sympatico-adrenomedullära (SAM) systemet och hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axeln. Vid akut stress frisätts noradrenalin och adrenalin från binjuremärgen, vilket ökar hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens, ökar blodflödet till musklerna och frigör energi. HPA-axeln reagerar senare: hypotalamus frisätter CRH, som stimulerar hypofysen att frisätta ACTH, vilket i sin tur orsakar frisättning av kortisol från binjörtarken. Kortisol ökar blodsocker och energi, påverkar metabolismen och har immunreglerande effekter; effekterna är längre varaktiga än SAM-reaktionen.

Acute stress är ofta förknippat med ökad beredskap och fokus, medan kronisk stress kan leda till allostatiskt slitage med bland annat insulin- och blodtrycksförändringar, viktuppgång, sömnstörningar och ökad risk för psykosomatiska besvär samt nedreglerad immunfunktion.

Upplevelse och coping spelar stor roll: hur hotfullt en situation upplevs (kognitiv bedömning) påverkar styrkan i responsen. Levernas socialt stöd, regelbunden motion, god sömn och stresshanteringstekniker som mindfulness eller kognitiv beteendeterapi kan mildra stressens effekter och främja återhämtning.