skyddsnivåerna

Skyddsnivåerna är ett vanligt förekommande begrepp när man beskriver hur olika tillgångar—såsom information, lokaler eller personer—ska skyddas utifrån hur stor risk och vilka konsekvenser ett intrång eller en skada skulle få. Begreppet används för att anpassa skyddsåtgärderna efter behov och gör det möjligt att följa en systematisk process istället för att tillämpa samma grader av skydd i alla situationer.

Användningsområden och innehåll

Skyddsnivåerna tillämpas inom informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personal- eller säkerhetsskydd. En given nivå anger vilka krav som ska uppfyllas, exempelvis hur information får klassificeras, hur tillgång styrs, vilka tekniska åtgärder som krävs och vilka rutiner som gäller. Nivåerna avser ofta både förebyggande åtgärder (såsom behörighetskontroll och kryptering) och uppföljning, övervakning samt utbildning av personal.

Hur nivåerna vanligtvis struktureras

Många system använder en tredelad modell med nivåer som kan betecknas som låg, medelhög och hög, eller numeriskt som nivå 1–3. Varje nivå definierar en ökande omfattning av åtgärder, kontrollpunkter och dokumentation. Specificeringarna kan vara geografiska, tekniska och organisatoriska, och de uppdateras efter nya hotbilder och ändrade konsekvenser.

Svenska sammanhang

I Sverige används skyddsnivåer inom angränsande områden till säkerthetsskydd och skydd av samhällsviktiga uppgifter. Offentlig sektor och kritisk infrastruktur kan tillämpa nivåindelningar i enlighet med lagstiftning och nationella riktlinjer. Andra sektorer följer ofta internationella standarder och interna policyer för att upprätthålla samma grundläggande princip: anpassa skyddet efter risk och skyddsbehov.

Syfte

Syftet med skyddsnivåerna är att främja en konsekvent, riskbaserad försvars- och säkerhetsnivå som kan granskas och justeras över tid.