möjligt

Möjligt är ett svenskt adjektiv som betecknar något som kan ske, uppnås eller anses vara sant. Det används både i predikativt läge och i attributiv position, till exempel i fraser som Det är möjligt och en möjlig lösning.

Böjningsformer och användning

Grundformen i nominativ singular står som möjlig när adjektivet beskriver ett ett- eller en-ord: en möjlig lösning. Neutrum singular i predikativt läge används formen möjligt: Det är möjligt. Pluralformen är möjliga (till exempel möjliga alternativ). Jämförelseformerna är mer möjlig (komparativ) och mest möjlig (superlativ), även om det ofta låter naturligare att använda andra uttryck i praktisk svenska.

Användning och nyanser

Möjligt används ofta för att uttrycka att något kan inträffa, vara tillämpligt eller vara förenligt med verkligheten. Det står i kontrast till ord som troligt eller sannolikt, som nyanserar en högre grad av sannolikhet. Vanliga uttryck är Det är möjligt att börja nu, Det finns en möjlig lösning och Det är inte möjligt just nu.

Adverb och närliggande ord

Adverbet möjligen används för att hedga påståenden och betyder ungefär “kanske” eller “möjligen”: Möjligen kommer han senare. Den relaterade substantivformen är möjlighet, som betyder “alternativ eller chans” och används i uttryck som stor/ liten möjlighet.

Etymologi och språkrelationer

Möjligt tillhör den germanska språkfamiljen och är släkt med tyska möglich och engelskans possible. Den svenska formen utvecklades ur äldre nordiska och germanska rötter som uttryckte förmåga och blivande.

Se även

möjlighet, möjlig, omöjlig.