mjältfunktion

Mjälten, eller lien, är ett mjältorgan som ligger i övre vänstra delen av buken. Begreppet mjältfunktion avser de uppgifter mjälten har i blodet och i immunförsvaret: filtrering av blodet, immunologiskt försvar och blodlagring.

Mjältens vävnad består av två huvudsakliga delar: det röda pulpan och det vita pulpan. Vitt pulpa består av lymfoid vävnad där B- och T-celler möts och aktiveras, medan rött pulpa innehåller makrofager som filtrerar blodet och återvinner material.

Funktioner inkluderar borttagning av gamla eller skadade röda blodkroppar, fagocytos av bakterier, järnåtervinning från hemoglobinet och bidrag till immunsvaret. Mjälten spelar därmed en viktig roll för både blod- och försvarssystemet.

Mjälten fungerar också som blodreserv: hos vuxna lagras en betydande andel blodplättar i mjälten, och i stressituationer kan dessa frisättas i cirkulationen.

Immunfunktioner: mjälten bidrar särskilt till skydd mot kapslade bakterier (t.ex. pneumokocker, meningokocker) genom att producera antikroppar och aktivera B-celler i marginalzonen. För vissa personer är vaccinationer viktiga, särskilt vid avsaknad av mjälte.

Medicinska tillstånd relaterade till mjältfunktionen inkluderar splenomegali och hypersplenism, där förstorad mjälte orsakar cytopenier. Avsaknad av mjälte (aspleni) ökar risken för allvarliga infektioner. Behandlingar inkluderar splenektomi i vissa fall och förebyggande vaccinationer och ibland antibiotikaprofylax.