mjälten

Mjälten är ett mjuk, mycket vaskulariserat organ som tillhör både hematologiska och lymfatiska systemet. Det ligger i övre vänstra kvadranten av bukhålan, under diafragma och bakom magsäcken, skyddat av revbenen. Mjälten är intraperitoneal och ansluten via hilus till kärl och nerver. Den vita pulpan omges av den röda pulpan och är uppdelad i lymfatiska noder som kring centralartärer.

Den vita pulpan består av lymfoid vävnad där B- och T-celler möts och där immunreaktioner mot blodburna antigener initieras. Den bildar periarteriell lymfoid vävnad och lymfkörtelliknande folliklar. Den röda pulpan innehåller ett nätverk av sinusoider och makrofager som filtrerar blodet, bryter ned åldrade röda blodkroppar och återanvänder järn. Röda pulpan fungerar också som blodreserv och kan bidra med blod vid behov.

Vaskulatur och övriga förbindelser: mjälten försörjs av spleniskartären som avgår från celiac trunk. Blod lämnar via splenikvinen som dränerar till portalvenen. Den innoteras av splenisk plexus med sensoriska och motoriska fibrer från celiaka ganglierna.

Funktioner i korthet: mjälten är viktig för immunförsvaret mot blodburna antigener samt för filtrering och reparation av blodceller. Den lagrar blod och blodplättar och fungerar som plats för vissa immunsvar, särskilt hos unga vuxna.

Kliniska aspekter: förstorad mjälte (splenomegali) ses vid infektioner, levercirros och vissa blodsjukdomar. Vid kraftig trauma kan mjälten rupturera. Vid splenektomi minskar vissa immunförsvar, och personer rekommenderas vaccination mot kapslade bakterier samt övervakning av infektioner; partiell splenektomi kan bevara viss mjältefunktion.