infektioner

Infektioner uppstår när en patogen – exempelvis bakterier, virus, svampar eller parasiter – etablerar sig i en värd och förökar sig. Det kan leda till vävnadsskada och en kroppslig inflammatorisk respons. Infektioner kan vara akuta eller kroniska, lokala eller spridda och påverkar nästan alla kroppsdelar.

Smittvägarna varierar: kontakt, droppsmitta, luftburen spridning, fekal-oral överföring, vektorer, sexuell kontakt eller livsmedels-/vattenburna infektioner. Vissa personer är mer sårbara på grund av ålder, immunstatus, kroniska sjukdomar eller immunosuppressiva behandlingar.

Diagnos och behandling: Läkare baserar ofta på klinisk bedömning och laboratorieprov som odlingar och molekylära tester (PCR), serologi eller bilddiagnostik vid behov. Behandlingen är beroende av vilket patogen som orsakar infektionen och dess allvar. Bakteriella infektioner behandlas vanligt med antibiotika, virala infektioner med antivirala läkemedel, svampinfektioner med antifungala medel och parasitära infektioner med antiparasitära medel. Stödjande vård och i svåra fall sjukhusvård kan vara nödvändigt.

Förebyggande och folkhälsa: Grundläggande åtgärder som god handhygien, vaccinationer, säker livsmedelshantering och rent vatten minskar smitta. Infektionskontroll i vårdmiljöer och smittspårning är viktiga. Antimikrobiell resistens utgör en stor utmaning; ordination av läkemedel ska vara riktad och avsedd att minimera missbruk. Övervakning och snabb reaktion vid utbrott är centrala inslag i folkhälsan.