immunförsvar

Immunförsvar, eller immunitet, är kroppens samling av försvarsmekanismer mot infektioner och onormala celler. Det består av två huvuddelar: det medfödda immunförsvaret, som ger snabbt, ospecifikt skydd, och det adaptiva immunförsvaret, som ger specifikt försvar med minne över tid.

Det medfödda immunförsvaret utgörs av barriärer som hud och slemhinnor, samt cellulära försvarare som fagocyterande celler (neutrofiler och makrofager) och dendritiska celler. Det inkluderar även inflammatoriska signaler och komplementsystemet, som märker och förstör patogener. Lymfkörtlar, mjälte och andra lymfoida vävnader fungerar som platser där celler kan mötas och aktiveras.

Det adaptiva immunförsvaret aktiveras när antigen presenteras av dendritiska eller andra antigenpresenterande celler. Det omfattar B-celler som bildar antikroppar och minnesceller, samt T-celler som CD4+ hjälparceller och CD8+ cytotoxiska celler. Humoral immunitet refererar till antikropparna i blod och kroppsvätskor, medan cellulär immunitet bygger på celler som förstör infekterade eller tumörceller. Vacciner utnyttjar denna försvarsgren för att skapa minne utan sjukdom.

Immunförsvaret samverkar med inflammation som ett tidigt försvar vid vävnadsskada, ofta följt av feber och ökad blodflöde för att stödja läkning. Felaktiga reaktioner kan leda till autoimmunitet, överkänslighet eller transplantationstoleransproblem. Hos människor utvecklas och anpassas immunförsvaret under livet och kan påverkas av näring, ålder, sjukdomar och behandlingar.