minnesceller

Minnesceller är en del av immunförsvaret och utgör långlivade lymfocyter som kvarstår efter en primär antigenstimulering, exempelvis en infektion eller vaccination. De ger en snabbare och starkare sekundär immunrespons vid återexponering för samma antigen.

Det finns två huvudgrupper: minnes B-celler och minnes T-celler. Minnes B-celler uppstår under B-cellens germinalcentra-fas, där celler genomgår affinitetsmognad. Dessa celler kan snabbt aktiveras och som svar bilda plasmaceller som producerar hög-affinitetsantikroppar. Minnes T-celler består av olika undergrupper, inklusive centrala minnes T-celler (Tcm), effektminnes T-celler (Tem) och, i vävnaderna, lokala residensminnesceller (Trm).

Bildning och underhåll: Efter den första exponeringen aktiveras lymfocyterna och ett subset blir minnesceller. Deras överlevnad stöds av cytokinernas signaler som IL-7 och IL-15 samt av särskilda överlevnadsnischer i benmärg, lymfknutor och andra vävnader. Minnesceller är ofta långlivade, men deras antal och funktion kan variera mellan individer och över tid.

Funktion och betydelse: Minnesceller gör att kroppen reagerar snabbare vid återinfektion, med snabbare uppreglering av antikroppar av hög affinitet och snabbare cytotoxisk aktivitet. Vacciner strävar ofta att skapa starka minnescellspopulationer för långvarigt skydd.

Överväganden: Minnesceller är heterogena och deras biologi skiljer sig mellan B- och T-celler samt mellan olika vävnader. Äldres immunsystem och vissa sjukdomar kan påverka minnescellernas funktion och livslängd.