benmärg

Benmärg är mjuk vävnad som finns inuti vissa ben hos människan. Den största delen av röd benmärg, där hematopoiesen sker, finns i höftbenet, bröstbenet, länd- och bröstryggen samt i proximala ändarna av överarms- och lårbenen hos vuxna. Gul benmärg består mest av fettvävnad och finns i de centrala delarna av långa ben.

Benmärgen delas vanligtvis in i röd och gul benmärg. Röd benmärg innehåller hematopoetiska stamceller som bildar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Den bildar också immunceller och upprätthåller kroppens försvar. Hos barn är röd benmärg mer spridd i skelettet än hos vuxna, där röd benmärg finns framför allt i axiala skelettet och i de närliggande ändarna av rörbenen medan gul benmärg ökar i volym med åldern.

Hematopoiesen styrs av stamcellerna i benmärgsnischen och av flera tillväxtfaktorer samt av den stödjande vävnaden som stromaceller och blodkärl. Denna miljö ger signaler som påverkar när och hur blodceller mognas.

Diagnostik och klinik: Benmärgen bedöms vid misstankar om blodbrist, infektioner eller tumörer. Vanliga undersökningar är benmärgsaspiration och benmärgsbiopsi med cytologisk och molekylär analys. Bilddiagnostik används vid misstanke om inblandning av benmärg vid cancer. Behandling av benmärgsrelaterade sjukdomar kan inkludera stamcellstransplantation, immunterapi och stödjande vård.