bröstbenet

Bröstbenet, eller sternum, är ett långt, platt ben i bröstkorgen som bildar den främre väggen av thorax tillsammans med revbenen. Det skyddar viktiga mediastinala strukturer som hjärtat och stora kärl samt fungerar som fäste för flera muskler och förbindelser mellan överkropp och armar.

Bröstbenet består av tre delar: manubrium sterni i övre delen, corpus sterni (gladiolus) i mitten och processes xiphoideus i den nedre, ofta broskiga delen. På manubrium finns en jugulärfåra (fossa jugularis) och två claviculala nothar för articulation med claviklarna. Revbenen förbinds med sternum genom costalcartilages; de övre revbenen (1–7) bildar sternokostala leder med sternum. Sternalvinkeln (sternala vinkeln) uppstår där manubrium möter corpus och ligger ungefär på nivå T4–T5; det är en viktig anatomisk landmärke där andra revbenets kostalcartilage fäster i närheten.

Funktioner och relationer: sternum utgör främre delen av bröstkorgen och bildar stöd för de flesta av bröstens muskler, bland annat pectoralis major och delar av diaphragma. Den är även en viktig landmärke vid medicinska ingrepp och diagnostik, till exempel vid hjärt-lung-sjukdomar och radiologi.

Clinical relevance: sternotomi, en avsiktlig skena genom bröstbenet, används vid hjärtkirurgi för att få tillgång till mediastinum. Vid återupplivning bör handpositionen vara på den nedre halvan av sternum och undvik xiphoideus. Xiphoideus, som ofta är broskigt hos yngre, kan ossifiera med åldern.

Utveckling och variation: ossifikation börjar i ung vuxen ålder och sternum består av tre delar som successivt smälter samman. I sällsynta fall kan sternalforamen förekomma som medfött missbildning.