bröstkorgen

Bröstkorgen, eller thorax, är den skelett- och broskstruktur som omsluter och skyddar thoraxens inre organ samt fungerar som ram för andningsmusklerna. Den består av sternum (bröstbenet) med manubrium sterni, corpus sterni och processus xiphoideus; tolv par revben (costae) med costalbroskar som fäster i sternum; samt de thorakala kotorna bak i ryggraden. Revbenens, sternums och ryggkotorernas fogar bildar sternocostala och costovertebrala leder.

Bröstkorgen skyddar hjärta, lungor och mediastinum och utgör en viktig andningsvägg. Den deltar i ventilation tillsammans med diafragma och andra andningsmuskler (intercostala musklerna samt hjälpandningsmuskler vid behov). Vid inandning utvidgas bröstkorgen när revbenen höjs och sternum skjuts uppåt, medan diafragma kontraheras och volymen i thorax ökar. Vid vila är expiration oftast passiv.

Revbenen delas in i sanna revben (1–7) som fäster direkt i sternum, falska revben (8–10) som fäster indirekt via brosk till föregående revben, samt fria revben (11–12). Sternum består av manubrium sterni, corpus sterni och processus xiphoideus. Övre och nedre avgränsningar av bröstkorgen bildar thoraxinloppet och thoraxutloppet. Ledförbindelserna inkluderar sternokostala leder (första revbenet är en synartros) och costovertebrala samt costosternala lederna mellan revben och sternum.

Tillstånd som pectus excavatum och pectus carinatum är vanliga medfödda deformationer av bröstkorgen. Traumatisk skada som revbensfrakturer eller flail chest kan allvarligt påverka ventilationen. Kirurgiska ingrepp som thoracotomi eller sternotomi används i olika lung- eller mediastinaloperationer. Sjukdomar som skolios eller andra krökningspunkter kan påverka bröstkorgens form och därmed ventilationen.

Diagnostik och funktion: röntgen av bröstkorgen och CT eller MRI används för att bedöma struktur och skador medan spirometri ger information om lungkapacitet och bröstkorgens rörlighet.

---