matsmältningsstörningar

Matsmältningsstörningar är ett samlingsnamn för tillstånd som påverkar matsmältningen i mag-tarmkanalen. De omfattar funktionella störningar utan tydlig organisk orsak samt sjukdomstillstånd där strukturella eller inflammatoriska problem föreligger. Symtomen varierar men innefattar oftabuksmärta, förändrade avföringsvanor och uppblåsthet.

Vanliga symtom är buksmärta, uppblåsthet, gasbildning, diarré eller förstoppning, illamående och ibland viktförändringar eller trötthet. Akuta varningssignaler behöver vård akut: blod i avföring, kraftig buksmärta, feber eller oförklarad viktnedgång.

Orsakerna är olika. Funktionella störningar som irritabel tarm och funktionell dyspepsi saknar ofta tydlig organisk grund men påverkas av kost, stress och livsstil. Organiska orsaker inkluderar magsår, inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom, ulcerös kolit), celiaki, laktosintolerans, gallvägsproblem och vissa tumörer.

Diagnostik bygger på samtal, fysisk undersökning och blodprover. Avföringsprov, bilddiagnostik och endoskopiska undersökningar används vid misstanke om organsjukdom. Red flags som anemi, väsentlig viktnedgång eller blödning kräver vidare utredning.

Behandling är individualiserad och målet är symtomlindring och behandling av bakomliggande orsak. Livsstilsändringar som regelbundna måltider, kostanpassning (till exempel ökat fiber, laktosfri eller glutenfri diet vid behov), vätska och motion är centrala. Medföljande läkemedel kan innefatta antispasmodika, surhetsdämpande medel eller antiinflammatoriska läkemedel beroende på tillstånd. I vissa fall krävs kirurgi eller endoskopiska åtgärder.

Prognosen varierar efter orsak. Många matsmältningsstörningar är kroniska men hanterbara med vård, livsstilsförändringar och stöd. Regelbunden uppföljning är viktig för att anpassa behandling och förebygga komplikationer.