kostdagböcker

Kostdagböcker är personliga loggar där man registrerar livsmedel och drycker som konsumeras under en dag. Oftast inkluderar de tidpunkter för måltider och mellanmål samt portionsstorlekar och ofta kalori- eller näringsinnehåll. De används inom näringslära, kostrådgivning, behandling av viktökning eller viktminskning och diabetes samt i forskning för att kartlägga kostmönster.

Innehållet kan variera beroende på syfte och verktyg. Vanliga anteckningar är vilka livsmedel som ätits, portionsstorlekar, kalorier och makronäringsämnen, samt tidpunkt och sammanhang (måltidens plats, sociala faktorer). Vissa loggar inkluderar även fysisk aktivitet, hunger, mättnad och stämning för att ge ett bredare bildmaterial av kostbeteendet.

Metoder och format kan vara papper och penna, digitala applikationer, webbverktyg eller kalkylblad. Många digitala verktyg kopplas till näringsdatabaser och kan skanna streckkoder eller uppskatta portionsstorlekar. Data kan delas med vårdgivare eller användas i forskningsprojekt för att bedöma kostvanor och näringsintag.

Användningsområden inkluderar personlig viktkontroll, optimering av näringsintaget och uppföljning vid behandling av övervikt, typ 2-diabetes och hyperlipidemi, samt kostforskning och näringsbedömning i kliniska sammanhang.

Fördelar och begränsningar: kostdagböcker ökar medvetenheten om kostvanor och kan stödja beteendeförändringar. Begränsningar inkluderar underrapportering, felaktiga portionsuppskattningar, minnesfel och tidskrävande dokumentation. Bra praxis innefattar att välja ett lämpligt format, logga så snart som möjligt efter måltid, registrera allt som dricks och äts, använda standardportioner när det är möjligt, samt regelbunden uppföljning med en dietist eller läkare och hänsyn till sekretess och datasäkerhet.