beteendeförändringar

Beteendeförändringar är förändringar i hur en person uppträder, tänker eller interagerar med andra jämfört med tidigare. Förändringarna kan vara plötsliga eller gradvisa och kan påverka vardagsfunktioner som arbete, studier eller socialt liv.

Orsakerna till beteendeförändringar är ofta mångfacetterade. De kan bero på medicinska tillstånd som neurodegenerativa sjukdomar (till exempel demens), psykiatriska tillstånd (såsom depression, ångest, psykos), neurologiska skador (till exempel stroke eller hjärnskada), läkemedelsbiverkningar eller interaktioner, substansbruk eller sömnstörningar. Smärta, stress, missnöje med miljön eller social isolering kan också bidra. I äldre personer kan plötsliga eller ovanliga förändringar behöva särskild uppmärksamhet eftersom de kan vara tecken på akut medicinsk eller neurologisk process.

Vanliga tecken inkluderar förändrat humör eller motivation, försämrad impulskontroll, förändringar i sömn- och mattid, social tillbakadragning eller överdriven socialitet, nedsatt vardagsförtrogenhet, irritabilitet eller aggression samt plötslig vård av sig själv. Tecken kan vara kontinuerliga eller episodiska och skiljer sig mellan individer.

Utredning och bedömning bör ske av vårdgivare och innehåller medicinsk historia, fysisk undersökning, eventuella laboratorieanalyser och psykologiska bedömningar. Det är viktigt att utesluta medicinska orsaker och hänsyn tas till medicinering och miljöfaktorer. När underliggande orsak identifieras kan behandling riktas mot den, ofta i kombination med beteende- och miljöanpassningar samt stöd till närstående.

Vid plötsliga, farliga eller osäkra beteendeförändringar bör akut vård sökas. Delar av behandlingen kan också inkludera trygghetsskapande åtgärder, planering och uppföljning.