läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar är oönskade eller skadliga effekter som uppstår vid användning av läkemedel i normala doser. De kan vara dosberoende och kallas ibland negativa läkemedelsreaktioner, eller vara idiosynkratiska eller immunologiskt orsakade. Biverkningar varierar i svårighetsgrad och kan uppkomma kort efter behandlingens start eller efter längre tids användning.

Vanliga biverkningar är ofta milda och övergående, till exempel illamående, huvudvärk, trötthet, muntorrhet eller gastrointestinala besvär. Allvarliga men sällsynta reaktioner kan inkludera onormal blödning, allvarliga hudutslag, andningssvårigheter, levers- eller njurpåverkan eller svåra allergiska reaktioner. Vissa läkemedel kan också orsaka långvariga komplikationer som påverkar hjärta eller blodtryck.

Faktorer som ökar risken för biverkningar är bland annat ålder (särskilt äldre), kön, kroppslig funktion, genetiska faktorer, samsjuklighet samt interaktioner med andra läkemedel, alkohol eller kosttillskott. Risken varierar mellan olika läkemedel och behandlingslängd.

Övervakning och rapportering är central för patientsäkerheten. Vårdpersonal och patienter uppmanas att dokumentera och rapportera misstänkta biverkningar till vårdgivare eller till Läkemedelsverket. Sådana uppgifter används i pharmacovigilance för att upptäcka nya risker och uppdatera rekommendationer.

Hantera biverkningar genom att följa ordinationen noggrant, justera dosen, byta läkemedel eller avbryta behandlingen om det är nödvändigt och säkert. Vid misstanke om allvarlig biverkning ska man söka akut vård (112 i Sverige) och informera vårdgivaren. Det är viktigt att läsa bipacksedel, lämna fullständig medicinhistorik och aldrig sluta plötsligt utan att rådgöra med vårdgivare.