Biverkningar

Biverkningar är oönskade eller oavsiktliga effekter som uppstår vid användning av läkemedel eller medicinska behandlingar och som inte är den avsedda terapeutiska effekten. De kan uppträda snabbt eller senare och deras allvarlighetsgrad varierar från milda till livshotande. Biverkningar kan vara lokala eller systemiska och uppträda vid olika doser, beroende på individuella faktorer och interaktioner med andra läkemedel eller livsmedel.

Biverkningar delas ofta in i olika grupper. Vanliga biverkningar är sådana som uppträder hos många patienter, såsom trötthet, illamående eller yrsel. Mindre vanliga och sällsynta biverkningar förekommer hos färre personer och kan vara allt från hudutslag till påverkan på organfunktioner. Vissa biverkningar är dosberoende och kan minska eller försvinna när dosen justeras eller läkemedlet byts ut, medan andra är oförutsägbara (idiosynkratiska) och kräver särskild uppmärksamhet.

Faktorer som påverkar risken för biverkningar inkluderar ålder, kön, kroppsvikt, genetiska faktorer, övriga sjukdomar, samt interaktioner med andra läkemedel eller alkohol. Patientens njur- eller leverfunktion kan också påverka hur snabbt en biverkning uppstår eller hur allvarlig den blir.

Hantera biverkningar genom information och uppföljning. Patienter bör känna till vilka biverkningar som kan komma och när de ska söka vård. Vid allvarliga eller livshotande symtom ska omedelbar medicinsk bedömning ske. Vårdgivare kan justera dosen, byta läkemedel eller behandla symtomen.

Rapportering och övervakning av biverkningar sker genom klinisk dokumentation och rapporter till myndigheter som Läkemedelsverket. Spontana rapporter bidrar till att upptäcka nya eller förändrade risker och att förbättra läkemedelsanvändningen.

---