vårdgivaren

Vårdgivaren är den svenska hälso- och sjukvårdens termen för den person eller organisation som har ansvar för att tillhandahålla vård till patienter. Begreppet omfattar både offentliga enheter, såsom regioner eller kommuner, och privata vårdgivare som uppfyller uppdragsvillkor och upphandlingsavtal som regionen beslutar om. Inom primärvården kan vårdgivare vara regionens egna vårdcentraler eller privata aktörer som får uppdrag genom vårdval eller särskilda avtal.

Vårdgivarens verksamhet regleras av svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning, patientsäkerhetslagstiftning och relaterad upphandlingspraktik. De har ansvar för att tillhandahålla vård av god kvalitet, säkerhet och kontinuitet, att följa regionala vårdprogram och att arbeta utifrån patientens behov och delaktighet. Patientlagen ger personer rätt att få information, delta i beslut och få vård som är tillgänglig och jämställd.

Organisation och finansiering sker främst genom regionalt ansvar, där regionen planerar, upphandlar och finansierar vårdgivare. Ersättningen till vårdgivarna kan baseras på olika modeller, exempelvis avtal, ersättning per vårdkontakt eller upphandling enligt vårdvals-systemet. Vårdgivare ska samverka med andra vårdgivare för en sammanhållen vårdkedja, dokumentera vården i journalsystem och följa nationella kvalitetskrav.

Vårdgivarens uppgift omfattar vård på flera nivåer, inklusive primärvård, specialiserad vård, psykiatri och rehabilitering, samt förebyggande arbete. Patienten vänder sig i regel till den vårdgivare som regionen tillhandahåller eller upphandlar, som bedömer behov, remitterar till specialist och står för uppföljning. Vårdval och tillgänglighet varierar mellan regioner.