näringsintaget

Näringsintaget är den mängd energi och näringsämnen som kroppen tillför genom kosten under en viss tidsperiod, vanligtvis ett dygn. Det omfattar energi i form av kalorier (kilokalorier) eller kilojoule samt makronäringsämnena protein, fett och kolhydrater och kostfiber, samt mikronäringsämnen såsom vitaminer och mineraler. Vätskeintag ingår ofta i helhetsbedömningen av näringsstatus.

Näringsintaget påverkas av bland annat ålder, kön, kroppssammansättning, fysisk aktivitet, kostvanor, tillgång till mat, kulturella faktorer och hälsotillstånd. En balans mellan energiintag och kroppens energiförbrukning är centralt för vikt och metabolism; ett långvarigt överskott kan bidra till övervikt och metabola sjukdomar, medan ett underskott kan leda till viktminskning och bristtillstånd.

Bedömning av näringsintaget används inom hälso- och sjukvård samt forskning. Vanliga metoder är kostregistreringar, kostdagböcker, kostintervjuer och kostkalkyler i databaser. Resultatet jämförs med etablerade referensvärden som referensintag (RI), rekommenderat dagligt intag (RDI) eller AI beroende på näringsämne och land. I Sverige tillhandahålls referensvärden av Livsmedelsverket och de nordiska näringsrekommendationerna.

Betydelsen av ett adekvat näringsintag ligger i att stödja tillväxt och utveckling, bevara hälsa och förebygga näringsrelaterade sjukdomar. Enstaka avvikelser kan vara symptom på undernäring eller överätning, och kräver ofta kostrådgivning eller medicinsk utvärdering.

Sammanfattning: näringsintaget beskriver vad som tillförs kroppen genom kosten och utgör grunden för energibalans och näringsstatus. Det övervakas och justeras med vetenskapligt baserade riktlinjer som uppdateras regelbundet.