kostregistreringar

Kostregistreringar är systematisk dokumentation av en persons kostintag i vård- och omsorgssammanhang. Den omfattar vad som har ätits under olika måltider, hur stor del av maten som konsumerats, och intag av vätska och kosttillskott. Inom Sverige används termen oftast inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, där registreringen stödjer nutritionell vård och uppföljning.

Syftet med kostregistreringar är att följa näringsstatus och energibehov, planera och anpassa kosten, samt tidigt upptäcka risk för undernäring. Det underlag som samlas används av sjuksköterskor, dietister och annan vårdpersonal vid beslutsfattande i omvårdnadsplaner.

Vad som registreras kan inkludera datum och måltid (frukost, lunch, middag, mellanmål), uppmätt andel av maten som konsumerats, livsmedel och drycker som intagits, kostrestriktioner, allergier och intoleranser, vätskebalans och kosttillskott samt viktändringar.

Metoderna kan vara pappersbaserade formulär eller digitala moduler i elektroniska patientjournaler. Registrering kan göras dagligen eller per måltid och kan inkludera plate waste-registrering för att uppskatta intaget. I vissa verksamheter används kostregistrering i samband med kostplaner och nutritionella screeningverktyg.

Integritet och rättsliga aspekter: eftersom uppgifterna är känsliga personuppgifter behandlas de enligt GDPR. Endast behörig vårdpersonal har tillgång, uppgifterna lagras enligt lokala regler, och samtycke kan krävas för registrering och forskning.

Fördelar och utmaningar: kostregistreringar gör det möjligt att tidigt upptäcka undernäring, justera kosten och förbättra patienters eller brukares hälsa samt vårdkostnader. Utmaningar inkluderar tidsåtgång, reliabilitet av uppgifter och behov av utbildning och standardiserade rutiner.