Veteallergi

Veteallergi är en immunreaktion mot proteiner i vete (Triticum aestivum). Tillståndet är oftast IgE-medierat och kan ge symtom från hud, mag-tarmkanalen och luftvägarna samt i sällsynta fall livshotande anafylaxi. Det skiljer sig från glutenrelaterade tillstånd som celiaki och från icke‑allergisk glutensensitivitet.

Vid IgE-medierad veteallergi uppträder symtomen vanligen inom minuter till timmar efter intag av vete eller efter inandning av veteprotein i yrkessammanhang. Vanliga tecken är nässelutslag, klåda eller svullnad i läppar, svalg eller ansikte, andningsbesvär, illamående, magsmärtor, kräkningar och diarré. I vissa fall uppstår svårare reaktioner inklusive halsont och allvarlig andningssvikt eller anafylaxi.

Orsak och varianter: orsaken är överkänslighet mot minst en av veteproteinernas komponenter. Det finns flera kliniska former: IgE-medierad veteallergi (snabba symtom), icke‑IgE‑medierad veteallergi (vanligare hos små barn, kan ge hud och mag-tarmsymtom) samt yrkesrelaterad veteallergi genom inandning (bakare). En särskild riskform är veteutlösta anfall i samband med fysisk aktivitet (WDEIA), där symtom uppträder när vete intas före eller under träning.

Diagnos baseras på sjukdomshistoria, hudpricktest eller mätning av vete-sIgE i blodet, och i vissa fall bekräftas diagnosen med en kontrollerad oral födoämnesutmaning under medicinsk övervakning.

Behandling och hantering: huvudrekommendationen är livslångt undvikande av vete samt noggrann läsning av livsmedelsdeklarationer och förebyggande av korskontaminering. Vid lindriga reaktioner kan antihistamin användas; vid allvarlig reaktion ska adrenalin-auto-injektor användas omedelbart och akut vård sökas. Personer med veteallergi bör ha en individuell akutplan och bära adaptra.

Förekomst och prognos: veteallergi är relativt ovanlig och drabbar framför allt små barn. Många växer oftast bort i barndomen eller ungdomsåren, även om en del utvecklas till vuxna med fortsatt allergi. Uppföljning med vårdgivare eller dietist rekommenderas.