Vattenbehov

Vattenbehov är den mängd vatten som krävs för att upprätthålla livsprocesser, produktion och ekologisk funktion i ett givet system under rådande klimatförhållanden. Begreppet används inom flera områden, bland annat hushåll och offentlig sektor (dricksvatten och sanitet), jordbruk, industri och miljöförvaltning. Det kan beskrivas som både den volym vatten som människor behöver för konsumtion och sanitet, och den volym vatten som krävs för växters växtlighet, djurhållning, industriella processer samt upprätthållande av ekosystemens funktioner.

Inom jordbruket är vattenbehovet centralt eftersom jordbruket ofta står för den största vattenförbrukningen i många regioner. Behovet beror på klimat, temperatur, avdunstning, jordmånens vattenhållande förmåga och vilken gröda som odlas. Det uppskattas ofta genom vattenbalans och evapotranspiration. Vanliga metodbegrepp är referensevapotranspiration (ET0) och grödekoefficienten (Kc), där odlat växtbehov beräknas som ETc = ET0 × Kc. FAO:s Penman-Monteith-modell används i många beräkningar, liksom andra vattenbalansmodeller.

Faktorer som påverkar vattenbehovet inkluderar klimatvariationer, årstid, jordens egenskaper, vegetationstyp och teknisk effektivitet i vattenanvändningen. Klimatförändringar kan höja eller förskjuta behoven och öka riskerna för torka eller översvämningar. Förvaltning av vattenbehov kräver planering, uppvärdering av vattenkällor, teknisk effektivisering, återbruk och åtgärder för att skydda ekosystemens vattenkrav. Målet är hållbar vattenanvändning som säkrar både människors behov och naturens funktioner.