växtlighet

Växtlighet avser den totala växtlivet i ett område, inklusive träd, buskar, gräs, örter, mossor och alger i vattenmiljöer. Begreppet omfattar både naturlig växtlighet och kultiverad växtlighet, såsom skogar, ängar och odlingsmark, samt markens växttäcke och den biomassa som växterna producerar. Växtlighet är central för ekosystemens funktion genom fotosyntes, primärproduktion och som livsmiljö och födokälla för många organismer.

Sammansättningen och omfattningen av växtligheten styrs av flera faktorer, främst klimat (temperatur och nederbörd), jordmån och näringsstatus, samt topografi. Störningar som skogsbruk, bränder, stormfällning och klimatförändringar kan snabbt förändra växtlighetens struktur och artutbud. Olika områden uppvisar olika livsmiljöer eller biotoper, från skogar och gräsmarker till våtmarker och tundra, vilka vardera kännetecknas av särskilda växtsamhällen.

Växtlighet klassificeras ofta efter livsförlopp (perenn vs. ettårig) och efter livsmiljö (skog, savann, gräsmark, våtmark, tundra). I bredare terminologi används också biomer som tropisk regnskog, tempererad skog, boreal skog och stäpp som exempel på distinkta växtlighetsmatter.

Växtlighet mäts och övervakas genom flera nyckelbegrepp, såsom täckningsgrad, bladareaindex (LAI) och biomassa. Den har en central roll i ekosystemtjänster som koldioxidbindning, syreproduktion, vattenreglering, jordstabilisering och biologisk mångfald, samt som råvara och källa till livsmedel och träprodukter. Mänsklig påverkan inkluderar avverkning, jordbruk, urbanisering och invasiv flora, vilket ofta kräver bevarande- och restaureringsinsatser.