avdunstning

Avdunstning är processen där ett flytande ämne övergår till gas (ånga) när vätskan avger energi till omgivningen. Denna övergång kan ske vid temperaturer under vätskans kokpunkt och är särskilt påtaglig där vätskan har stor yta i kontakt med luften. Till skillnad mot kokning, som kräver uppvärmning till kokpunkten över hela vätskevolymen, uppstår avdunstning främst vid öppna ytor där molekyler kan nå ytgränsen och övervinna luftens ångtryck.

Hastigheten av avdunstning påverkas av flera faktorer. Temperaturskillnaden mellan vätskan och omgivningen, vätskans yta (större yta leder till snabbare avdunstning) samt skillnaden mellan vätskans ångtryck och omgivningens partialtryck är centrala. Luftflöde och hur mycket energi som tillförs vätskan genom värmetillförsel är också viktiga. Lösta ämnen sänker ångtrycket och kan därigenom antingen bromsa eller styra avdunstningen. Förändringar i tryck och omgivningens förhållanden används i industriella processer som distillation och torkning.

Energi krävs för avdunstning och processen är endothermisk, vilket innebär att värme tas upp från omgivningen. Avdunstning spelar en viktig roll i hydrologin och klimatvetenskapen genom vattencykeln och temperaturreglering. I industriella applikationer utnyttjas avdunstning i bland annat torkning, destillation och vissa typer av separationer.

Exempelvis avdunstar vatten från ett glas i rumstemperatur långsamt, medan kroppens svett avdunstning bidrar till kylning. Inom jord- och byggnadsvetenskap används avdunstning för fuktreglering och i livsmedelsindustrin för torkning och koncentrering av produkter.