vätskan

Vätskan är ett av de tre grundläggande aggregationstillstånden hos materia, tillsammans med fast form och gas. Vätskor har en bestämd volym men saknar fast form och följer behållarens konturer. De flyter när de utsätts för krafter och är i allmänhet mindre kompressibla än gaser; deras densitet och volym varierar dock med temperatur och tryck.

Egenskaper. Densitet anger hur mycket massa som finns i en given volym. Viskositet beskriver motståndet mot flöde. Ytspänning uppkommer ur intermolekylära Krafter och gör att vätskans yta kan dra ihop sig och bilda droppar eller stiga i smala rör (kapillärkraft). Vätskors flöde beskrivs av hydrodynamik och kan vara laminärt eller turbulent beroende på hastighet, viskositet och rörgeometri. Temperatur påverkar dessa egenskaper väsentligt.

Ur ett kemiskt perspektiv kan vätskor vara rena ämnen eller blandningar. Exempel är vatten, etanol och olika oljor. Vätskor kan vara homogena lösningar eller heterogena blandningar (t.ex. olja i vatten). Vid uppvärmning ökar molekylers rörelse och vätskan kan avdunstas eller koka; vid nedkylning kan den frysa.

Användningar och betydelse. Vätskor används inom teknik, naturvetenskap, medicin och vardagslivet för kylning, lösning av ämnen, läkemedelstillverkning, hydraulik och många andra tillämpningar. I kroppen rör sig blod och andra kroppsvätskor som livsviktiga vätskor. Vätskors beteende under tryck och temperatur är centralt inom fluiddynamik, hydraulik och meteorologi.