molekyler

En molekyl är en kemisk enhet som består av två eller flera atomer som kopplas samman genom kemiska bindningar. Molekyler kan bestå av atomer av samma grundämne, som syre (O2) eller kväve (N2), eller av olika grundämnen, som vatten (H2O) eller koldioxid (CO2).

Växelverkan mellan atomerna är oftast kovalenta bindningar där elektroner delas mellan atomerna; andra molekylföreningar uppvisar delvis joniska eller polära egenskaper. Molekyler som består av atomer i ett fast joniskt nätverk (till exempel natriumklorid i salt) räknas ofta inte som molekyler i strikt bemärkelse utan som kristaller eller nätverkssubstanser.

Storleken hos molekyler varierar mycket, vanligtvis från några ångströms till några nanometer i längd eller diameter. Den kemiska massan bestäms av molmassan, uttryckt i enhet u eller g/mol, och en molekyl har en viss molar massa som beräknas från atomernas massor. Avogadros konstant (6,022×10^23) gör det möjligt att relatera antalet molekyler till mängden substans.

Molekyler uppvisar geometrisk struktur och kan ha olika roterande- och vibrationstillstånd. Intermolekylära krafter som van der Waals-krafter och vätebindningar påverkar fysiska egenskaper som kokpunkt, löslighet och smidighet.

Betydelse: Molekyler är byggstenar i nästan alla ämnen; i biologi är proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror molekylära polymerer som bygger upp celler och organismer. Studier av molekylers struktur och egenskaper sker med tekniker som röntgendiffraktion, IR- och NMR-spektroskopi, masspektrometri och datorbaserad modellering. Användningar finns inom läkemedelsdesign, materialvetenskap och kemisk forskning.