masspektrometri

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan av atomer och molekyler. Metoden fungerar genom att joniserar ämnen och sedan separerar och identifierar de bildade jonerna baserat på deras mass-till-laddningsförhållande (m/z).

Processen börjar med att provet introduceras i masspektrometern där det joniseras, vanligtvis genom elektronbombardemang eller kemisk jonisation. De uppkomna jonerna accelereras sedan genom ett elektriskt fält och leds in i en massanalysator. Här separeras jonerna beroende på deras specifika mass-till-laddningsförhållande. Detektorn registrerar sedan antalet joner av varje förhållande, vilket genererar ett masspektrum.

Masspektrometri har bred användning inom kemi, biokemi, miljöanalys och medicinsk diagnostik. Inom organisk kemi används tekniken för att bestämma molekylstruktur och identifiera okända föreningar. Inom proteomik analyseras stora mängder proteiner, medan inom metabolomik kartläggs små molekyler i biologiska system.

Olika typer av masspektrometrar finns, inklusive tid-av-flight (TOF), kvadrupol och jonfälla-masspektrometrar. Varje typ har sina specifika fördelar beroende på tillämpning. Moderna instrument kombineras ofta med separationsmetoder som gas- eller vätskekromatografi för ökad selektivitet.

Tekniken utvecklades första gången i början av 1900-talet och har sedan dess revolutionerat kemisk analys. Idag är masspektrometri en grundläggande verktyg inom forskning och industriella tillämpningar där hög precision och känslighet krävs för molekylär identifiering och kvantifiering.