djurhållning

Djurhållning är den omfattande verksamhet som innebär att människor håller, föder upp och sköter djur för olika ändamål, till exempel livsmedelsproduktion, arbete eller sällskap. Begreppet omfattar både jordbrukets produktionsdjur (boskap, får, getter, svin, fjäderfä och hästar) och sällskapsdjur (hundar, katter och andra husdjur). Djurhållningen inkluderar planering av bostäder, foder, vård, hälsa och tillsyn samt hantering som möjliggör djurens grundläggande behov och naturliga beteenden.

Väsentliga delar är rätt boendemiljö och strö, tillgång till rent vatten och lämplig näring, regelbunden hälsovård och förebyggande biosäkerhet, samt god djurvälfärd. Praktiken omfattar avel och genetisk förädling, eftersom val av avelsmål kan påverka djurens livskvalitet. Detta ställs i relation till miljömässig och ekonomisk hållbarhet, där arbetsbelastning, stressminimering och foderutnyttjande viktas. Hantering ska vara skonsam och möjliggöra naturliga beteenden som bete, rastning, social kontakt och träning där lämpligt.

Reglering och etik: djurhållning regleras i Sverige av djurskyddslagen och djurskyddsförordningen samt EU-direktiv som syftar till god djurvälfärd och sjukdomsförebyggande. Myndigheter inspekterar lantbruk och djurhållningsverksamheter, och certifieringar samt vägledningar används för att säkerställa standarder. I samtida praxis betonas spårbarhet, djurvälfärd och minskad miljöpåverkan, samt utbildning och rådgivning till djurägare.