beteenden

Beteenden avser de observerbara handlingar och responser hos organismer, och används inom såväl biologi som psykologi för att beskriva hur individer agerar i olika situationer. Beteendet påverkas av både interna tillstånd såsom hunger, smärta eller emotioner och yttre stimuli som ljud, rörelse eller socialt sammanhang. Inom psykologin skiljs ofta mellan det som kan observeras direkt och de underliggande mentala processer som tänkande och känslor.

Beteenden kan vara medfödda eller inlärda. Medfödda eller instinktiva beteenden inkluderar reflexer och generella responsmönster som är rätt för vissa situationer. Inlärda beteenden uppstår genom erfarenhet och kan formas via klassisk betingning (förbindelse mellan neutral och obetingad stimuli), operant betingning (beteenden styrs av konsekvenser) och olika former av socialt lärande där individer imiterar andra.

Faktorer som formar beteenden är multifaktoriella. Biologiska faktorer som genetik, hjärnfunktion och hormonell status samverkar med kognitiva processer som uppmärksamhet, motivation och mål. Sociala och kulturella faktorer som normer, utbildning och socialt stöd påverkar vilka beteenden som uppmuntras eller tolereras. Miljöns struktur, resurser och stress kan också förändra hur och när beteenden uppträder.

Studier av beteenden används inom psykologi, pedagogik, vård och arbetsliv för att förstå funktioner, mönster och konsekvenser. Beteendeanalys och beteendeterapier fokuserar på att förändra oönskade beteenden genom miljömässiga eller konsekvensbaserade metoder. Etiska överväganden är centrala, särskilt när forskning på människor eller djur inbegriper ingripande i beteende eller privatliv.