Djurhållningen

Djurhållningen avser hur människor håller, föder upp och vårdar djur i olika sammanhang, såsom jordbruk, husdjurshållning, zoologiska anläggningar och forskning. Den omfattar hälsa, näring, avel, hantering samt miljö och skydd som ska tillgodose djurens behov och välfärd.

Grunderna för god djurvälfärd uttrycks ofta genom de fem friheterna eller liknande principer: frihet från hunger och törst, frihet från obehag, frihet från smärta, sjukdom och skada, frihet att uttrycka normalt beteende samt frihet från rädsla och lidande. Detta kräver tillgång till rent vatten och näring av god kvalitet, lämpliga bostäder och strö, förebyggande veterinärvård samt möjligheter till social kontakt och mental stimulans.

På olika verksamheter varierar djurhållningen mellan arter. Svin, fjäderfä och nötdjur kräver olika storlek på utrymme, olika typer av stimulans och lämpliga underlag. Stallmiljöer bör vara torra, rena och ventilerade; djur ska ha tillgång till färskt vatten och foder av god kvalitet samt möjlighet att utföra grundläggande beteenden som rörelse, utforskning och social samvaro där det är möjligt.

Reglering och tillsyn: I Sverige regleras djurhållningen av Djurskyddslagen och relaterade förordningar, med tillsyn av länsstyrelserna och myndigheterna inom livsmedels- och veterinärsektorn. EU-lagstiftning påverkar stallkrav, transport och livsmedelsproduktion. Bransch- och certifieringssystem används också för att dokumentera djurvälfärd och höja kontrollnivån.

Framåtblick: Djurhållningen står inför att kombinera hög välfärd med livskraftig produktion och hållbarhet. Utmaningar inkluderar att minska sjuklighet i intensivproduktion, motverka antibiotikaresistens och möta konsumenters krav på djurvälfärd. Ny teknik som sensorbaserad övervakning, beteendeanalyser och förbättrad veterinärvård kan stödja övervakning och vård.