djurvälfärd

Djurvälfärd avser djurens fysiska hälsa och psykologiska välbefinnande samt deras möjlighet att tillgodose biologiska behov och uttrycka naturliga beteenden. Begreppet används inom lantbruk, forskning, sällskapsdjur och viltvård och betonar att god djurvälfärd innebär låg nivå av smärta, stress och lidande samt att djuren kan leva ett liv som passar deras art.

En vanlig referensram är de fem friheterna: frihet från hunger och törst; frihet från obehag; frihet att få tillräcklig stimulans och ett socialt liv; frihet från smärta, sjukdom och skada; frihet att uttrycka normalt beteende. Dessa principer används vid utformning av djurhållning och vid bedömning av tillståndet hos djur inom olika verksamheter.

I Sverige regleras djurvälfärden huvudsakligen genom Djurskyddslagen och rättsliga förordningar, medan EU-lagstiftningen påverkar uppfödning, transport och forskning. Ansvariga myndigheter är Jordbruksverket och länsstyrelserna, som genom tillsyn och kontrollprogram övervakar att djurhållningen följer bestämmelserna. Flera organisationer bedriver stödverksamhet, utbildning och opinionsbildning för bättre villkor.

Områden som ofta omfattas är lantbrukets djur, sällskapsdjur, laboratorie- och viltvård. Insatser inkluderar förbättrad miljö och strö, hälsovård, smärtlindring, säkra transporter och humana slaktmetoder. Djurvälfärd mäts med beteende- och fysiologiska indikatorer samt övervakningsrapporter och regelbundna kontroller.

Frågor om balans mellan produktion, kostnader och djurens välmående gör att ämnet ofta är föremål för debatt och utveckling av nya standarder och teknik.