Strålskyddsprinciper

Strålskyddsprinciper är de grundläggande riktlinjerna för att skydda människor och miljön mot joniserande strålning. De internationella principerna har utvecklats av International Commission on Radiological Protection (ICRP) och implementeras nationellt genom myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige.

De tre centrala principerna är rättfärdigande, optimering och dosgränser. Rättfärdigande innebär att varje planerad exponering ska motiveras av en nytta som överväger de associerade riskerna. Om exponeringen saknar nytta eller riskerna överväger nyttan, får den inte genomföras. Optimering innebär att exponeringarna hålls så låga som rimligt möjligt (ALARA), med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer. Det innefattar tekniska och organisatoriska åtgärder som tidsbegränsningar, större avstånd och effektiv avskärmning samt kontinuerlig övervakning av doser. Dosgränser sätter högsta tillåtna doser för individer, särskilt yrkesverksamma och allmänheten, för att skydda mot allvarliga hälsoeffekter och minimera cancerrisk.

Andra viktiga begrepp inkluderar dosgränser, riskbedömning, skyddsåtgärder och säkerhetskultur. Implementering sker genom planering av arbetsprocesser, utbildning, övervakning och tillsyn. De internationella riktlinjerna från ICRP och överenskommelser inom EURATOM ligger till grund för nationell lagstiftning och tillsyn i Sverige. Strålskyddsprinciperna tillämpas inom medicinsk bildgivning, kärnteknik, industriell radiografi, forskning och miljöövervakning.