Slemvätskor

Slemvätskor är mucusliknande sekret som produceras av slemhinnorna i flera kroppsområden, framför allt i luftvägarna, mag-tarmkanalen och könsorganen. Produktion sker i huvudsak av gobletceller i epitelet och av särskilda slemkörtlar. I luftvägarna är slemvätskan en viktig del av slemhinnornas skyddssmältningsbarriär och bidrar till fuktighet, värme och filtrering.

Slemvätskor består av vatten, muciner (glykoproteiner som ger den viskösa konsistensen), elektrolyter och olika proteiner. I luftvägarna dominerar mucinerna MUC5AC och MUC5B, vilka tillsammans bildar ett gelaktigt lager som fångar partiklar och mikroorganismer. Immunologiska komponenter finns också i slemvätskan, exempelvis secretoriskt IgA, lysozyme och lactoferrin, vilka bidrar till lokal försvarsverkan.

Funktionerna är flera: skydda och fukta biologiska ytor, fånga damm och mikroorganismer, och underlätta sammandragning av slem och avlägsnande via cilier (mukociliärt transportsystem) eller genom tarmperistaltik i mag-tarmkanalen. Slemvätskan anpassas efter behov och kan öka vid irritation, infektion eller inflammation.

Vid sjukdom kan slemvätskan bli överproducerad eller förtjockad, vilket försvårar clearance och kan bidra till symtom som hosta och andfåddhet. Tillstånd som kronisk bronkit, astma, cystisk fibros och vissa infektioner är kopplade till förändringar i slemproduktionen och dess egenskaper. Behandling fokuserar ofta på att återställa rinnlighet och underlätta upphostning genom hydrering, fuktning, mukolytiska läkemedel eller behandling av underliggande orsak.