glykoproteiner

Glykoproteiner är proteiner som har kovalenta kolhydratkedjor, så kallade glykaner, fästa till sig. Kolhydratgrupperna påverkar proteinet fysiska egenskaper, dess stabilitet och hur det interagerar med andra molekyler. Glykoproteiner finns i alla organismer och spelar viktiga roller i cellkommunikation, igenkänning och skydd.

Glykosyleringen, processen att lägga till kolhydrater, sker huvudsakligen under proteinernas mognad i endoplasmatiska retiklet och Golgiapparaten. N-länkad glykosylering fäster sockergrupper på asparagin i en konserverad sequon (Asn-X-Ser/Thr, där X inte är prolin). O-länkad glykosylering sker på serin- eller treoninrester i olika proteiner. Efter överföringen byggs och modifieras glykankedjorna i Golgi, vilket ger stor variation i längd och struktur. Glykoproteiner kan vara lösliga eller membranbundna, och de når plasmamembranet eller utsöndras till extracellulära miljöer.

Funktioner inkluderar cell-cell- och cell-matrixadhesion, ligandbindning till receptorer, deltagande i immunförsvar och skydd mot proteolys. Glykoproteiner som antikroppar (Ig), transferrin, muciner och många extracellulära matrixproteiner är ofta glykoproteiner. Vissa virus- och bakterieproteiner är också glykoproteiner, vilket påverkar smittsamhet och immunogenicitet. Blodgruppens antigener är i stor utsträckning kolhydratbaserade och finns på ytan av röda blodkroppar.

Kliniska och tekniska aspekter: onormal glykosylering förekommer vid kongenita glykosyleringssjukdomar, cancer och andra sjukdomar. Produktion av biologiska läkemedel kräver kontroll av glykosylering för funktion och halveringstid.