Sensoriskamotoriska

Sensoriskamotoriska är ett begrepp som beskriver samspelet mellan sensoriska intryck och motorisk kontroll i centrala nervsystemet, vilket gör det möjligt att uppfatta omgivningen, planera rörelser och genomföra dem med precision. Det omfattar sensorisk input från hud, muskler och leder (som proprioception), samt sensoriska modaliteter som syn, hörsel och balans. Denna information tolkas i hjärnan och används för att justera muskelaktivitet i realtid. De motoriska delarna inkluderar viljemässiga rörelser samt automatiska motorprogram som styr musklernas aktivitet och koordination. Kärnsystemen som bidrar till sensoriskamotoriska funktioner inkluderar primära och sekundära somatosensoriska cortex, parietala association cortex, motor cortex, premotor cortex och supplementära motorområden, samt cerebellum och basala ganglier. Ryggmärgen och hjärnstammen förmedlar både afferenta och efferenta signaler och möjliggör reflexmässiga svar samt snabb korrigering av rörelser.

Utveckling och inlärning av sensoriskamotoriska färdigheter sker genom sensorisk uppmärksamhet, proprioceptiv feedback och sensorisk integrering. Barn lär sig koordination och balans genom lek och utforskning, vilket bygger upp motorisk kontroll över tid. Kliniskt kan sensoriskamotoriska störningar uppträda vid stroke, cerebral pares, traumatisk hjärnskada eller neuropatiska tillstånd, och rehabilitering fokuserar ofta på sensomotorisk träning och övningar som förbättrar perception–rörelsekopplingen. Uppgifter inom idrott, rehabilitering och ergonomi drar nytta av kunskap om sensoriskamotoriska processer.